Det har varit tyst om min brorson på sistone. Han har nämligen sympatiskt nog varit på en upptäcktsresa i Livingstones fotspår (ungefär). Nå, efter hemkomsten inträffade något märkligt. Förevisande en bunt svenska sedlar, berättade han att han nästan inte kunde växla dem någonstans, varför han nödgats ta med sig reskassan hem igen. Han möttes på resan av svar i stil med "Monsieur, ici c'est une banque. Vous vous croyez être chez un collecteur de billets d'antan? Vous habitez en Europe, donc vous utilisez l'euro". Hans torra kommentar var "Det här sa dom inget om i folkomröstningen!".
Brorsonen är normalt en riktig spelevink, som inte ägnar tillvarons mysterier några djupare tankar, men resultatet av det hela är att han fått helt nya idéer: han har med några vänner startat en utomparlamentarisk rörelse under parollen "euro underifrån". Tanken är att enbart utrustade med euro i kontanter gå och handla i affärer, och ställa till med rabalder enligt känt "direkt aktion"-mönster (färgburkar, spritpennor, rånarluvor) om handlaren vägrar ta emot detta betalningsmedel, eller inte har euro att växla med. På detta sätt hoppas de att den svenska kronan snart ska reduceras till en obetydlig potemkinkuliss för romantiska stofiler, medan gemene man använder den "praktiska" euron.
Jag har försökt tala honom tillrätta, åberopande att man ju måste sätta traditionen i högsätet även om det ju kan gå ut över den praktiska nyttan emellanåt. Dessutom är det är ett oklokt projekt, man riskerar sänkt lön, man kan tvingas flytta utomlands för att få jobb, och det hela kommer att leda till Europas Förenta Stater. Märkligt nog blev jag sekonderad av min revolutionäre farbror i argumentationen – han säger att brorsonen helt har missförstått vad som är ett legitimt mål för utomparlamentariska aktioner.
Inget biter dock på honom – får väl hoppas att hans Sturm- und Drangperiod är över snart så han ordnar in sig i ledet.
