Nog är det märkligt att man inte längre kan gå in i en gottisaffär och köpa en påse syrliga karameller! Sortimentet domineras av sega gubbar, tuggummin och choklad i alla upptänkliga former, och syrliga karameller är sällsynta som hår på ett ägg (fast det kommer väl snart också nu när man blandar gener i maten). Tuggummin slutade jag köpa när Riff försvann.
Ja, jag vet att man ibland kan komma över syrliga karameller genom att köpa gottis i lösvikt, men det gör jag inte av hygieniska skäl. Tro mig, jag försökte det en gång och det resulterade i ett par av mina fåtaliga sjukdagar.
2007-04-26 kl 9:51:56 |
ja, sannerligen, finns det sega gubbar bör rimligtvis behovet av sura käringar täckas det med.
Vad ska våra eller andras barn, som ju är den huvudsakliga, gärna både mål- och medellösa, målgruppen för varje godisaffär med självaktning, annars få för uppfattning om samhället? Och detta långt innan de hamnat i målbrottet? Försåvitt barnet är av manligt kön…, förstås, men sådana enkla fakta är minst lika svåra att fastställa idag, som det är knivigt att hitta en enda sur karamell bland alla sötsliskiga skumma nötter.
”Sauer macht lustig” säger man på vissa töska skepp, har jag hört, men det ska inte vara någon förebild för Civilingenjörer, som ha viktiga saker som öppningsbar bro att bygga.
Och blir Civilingenjörn dessutom förgiftad av den Lede Fi, förklädd till gottköpsman, ja då går skam på torra land och säljer det till EG.
På min tid som ungdjävel bar både tanten i godisaffärn och matbespisningsragatorna varsin vit hätta. Det var nog det enda söta hos dem, men ytterst hygieniskt.