Trafiksignaler på rot till salu

En radannons i gårdagens lokaltidning:

Säljes: Trafikljus och all dess elektronik samt trafikmärken för bortflyttning.

Man skulle kunna tro att Victor Lustigs ohängde brorson är i farten.

Något längre ned annonserar myndigheterna en kurs i rävjakt. Ja, det märks att man har flyttat till en främmande kultur.

Den ledande frågan

Läkarintyg här fungerar som i Göteborg: vänta två timmar, undersökningen tar fem minuter, betalas i förskott med en sedelbunt.

För att fördriva tiden uppsökte jag sjukhuskaféet, för att inhandla ett mellanmål. Min blick träffade ett litet paket märkt ”TUPLA”. Då jag undrade vad som kunde finnas inuti, utspann sig följande dialog mellan mig och den unge mannen bakom disken:

- Vad är detta?
- Va?
- Vad är detta?
- Tupla.
- Och vad är det i den?
- Öööh… ska se… (sträcker sig efter paketet)
- Är det möjligen choklad?
- Jaaa…
- Bra, då tar jag den!
- (tystnad)
- Vad kostar den?
- En €…
- Varsågod.

Med ledande frågor kan man komma långt!

Lång i synen

Jag har länge sett fram emot min kommande jämna födelsedag, som inträffar om några år. Enligt mitt arbetsavtal kommer jag att få ledigt med lön den dagen, som uppskattning för lång och trogen tjänst, förutsatt att den inträffar på en arbetsdag. Dagen ifråga är lämpligt nog en fredag.

Emellertid, med anledning av den gångna helgen fick jag plötsligt onda aningar, och konsulterade en elektronisk kalender (här räcker inte forna tiders kalendrar till, Calenderpostryttare eller ej). Och, ja, kallduschen kom: det rör sig om självaste långfredagen, då t o m vanliga arbetare är lediga! Så nu är man lång i synen.

Man får väl börja kampanja för långfredagens avskaffande eller förläggande till lördagen, som skett med så många andra helgdagar.

Uppståndelse

Ja, nu är det påsk igen, och jag vill inte påskina att jag skulle uppskatta all uppståndelse som det innebär. Skolorna här tillämpar för övrigt ett Ersatz-påsklov, som börjar på skärtorsdagen och slutar på annandag påsk. Nå, jag utnyttjar den lediga tiden till att ta med familjen på en utflykt till Åbo, en av rikets mest betydande städer. Kanske man kan nedlägga en krans på Karins grav.

Volvo Arv

Nej, det finns ingen bil som heter så, men idag träffades mitt öga av en annons i lokaltidningen för en bil av ett för mig okänt märke men med modellnamnet ”Legacy”, som uttalas ”lägga sig” och betyder ”arv” eller ”kvarlåtenskap”. Det låter synnerligen lovande, eftersom inom ingenjörsprofessionen ju ”legacy” innebär en produkt som tillhör ett passerat tekniskt utvecklingsstadium eller ett tekniskt stickspår, och endast underhålls på nåder eftersom vissa kunder envisas med att använda produkten och betalar för det. Mums för en sann stofil med andra ord. Priset är endast 33.900 € inkl. oms..

Kosmopolitisk sammansvärjning

På 1930-talet avslöjades kosmopolitiska sammansvärjningar i varje buske, men nu blir man ansedd som paranoid…

Jag läser att de åtta dyraste städerna i Europa skulle vara Oslo, Köpenhamn, London, Dublin, Zürich, Stockholm, Helsingfors och Genève, av vilka sex har det gemensamt att de befinner sig utanför området som tillämpar ”den gemensamma valutan”. Som varje icke-kosmopolit vet gör ju den gemensamma valutan allt dyrare, så denna undersökning är ett rent beställningsverk av kosmopoliterna. Se upp för dylika falsarier!

Dumskallarnas sammansvärjning, del 2

Som den altruistiske person och hedersmedborgare jag är, har jag lämnat mitt (A Rh-) blod i alla år, med undantag för de perioder jag utsatt mig för äventyrligheter och malariasmittorisk. Men nu är det slut med blodgivningen, åtminstone temporärt. På mottagningen förklarade man för mig att min avsaknad av finska legitimationshandlingar gör mig omöjlig som givare, ”men välkommen tillbaka när han uppfyller våra krav”. Att jag är unionsmedborgare spelar ingen roll, jag kan vifta med mitt nationella identitetskort hur mycket som helst inför byråkratens kalla anlete. Ja, det är i alla fall inte mitt fel om någon avlider av blodbrist inom kort.

Det där med unionsmedborgarskap är uppenbarligen en kosmopolitisk bluff; var är de allunionella personbeteckningarna och identitetskorten? Jag bara frågar!

Dumskallarnas sammansvärjning

Dumskallarnas sammansvärjning har många blivit utsatta för, och nu även jag.

Det är verkligen ingen ände på det trassel man råkar ut för bara för att man råkar flytta över en statsgräns, union eller inte. Till sammansvärjningen sällar sig nu även den bedrövliga penningförmedlaren Paypal (”betalningspolare”). Jag loggar in, börjar ändra på mina uppgifter, men när jag kommer ner till landsraden möts man av ett digitalt hånskratt; landet går inte att ändra. Efter lite sökande får man besked om att när man flyttar till ett annat land så ska man avsluta sitt konto och öppna ett nytt i nästa land. Självfallet måste de båda kontona temporärt existera samtidigt för att jag ska kunna flytta över innestående belopp, vilket innebär att jag måste ändra epostadress och ta bort kreditkort från det gamla kontot med åtföljande epostkorrespondens med fjärrdatorn. Dessutom får jag besked om att kreditkortet inte accepteras av det nya kontot, var god kontakta er bank… Efter en paus accepteras det i alla fall, ingen dator är sämre än att den kan ändra sig, kanske. När detta skrivs har jag nog fått gjort det mesta, och ska fortsätta en annan dag.

Paypal håller till i Luxemburg, men supportpersonalen sitter nog i Indien eller på Månens baksida; nog för att jag är stofil, men jag vet åtminstone vad förkortningarna IBAN och BIC betyder.

Varför använder jag Paypal överhuvudtaget, undrar läsaren? Det förhåller sig som så att flera av mina affärskontakter insisterar på att använda denna betalningsförmedlarimitatör. Som vanligt  har massan ingen smak, vett eller sans.

Vad vet jag om busstider i Falköping?

Av någon anledning är en av de vanligaste söksatserna som leder hit ”busstider falköping”. Jag får be besvikna besökare så mycket om ursäkt och rekommendera ett bättre sökningsprogram. Det enda jag vet om busstider i Falköping är att bussarna går sällan och när man minst anar det. Snart hoppas jag emellertid kunna erhålla vissa kunskaper om busstiderna i Åbo.

Mer dystopier

I min essä Ultima dystopia skildrade jag varåt vi alla är på väg. Idag hittade jag händelsevis en dystopisk skildring (”Hjärtat full av hopp”) på något närmare håll i tidpilens riktning. Det dystopiska syns ju redan på hur det svenska språket utvecklats:

Victor har en gammal sliten BMW som har ett stort hål på golvet som har försöks laga med alla möjliga material. Sedan han köpte en mintgrön Brandia 900XP som hade några irriterande fel, nämligen motorn lossnade. Bilen köpte han med arbetarrabatt.
Axel hade en gammal och sliten Brandia 99Vista men bilen funkade bra men den var så oerhört rostig att folk inte vågade gå nära bilen för att rosten inte skulle smitta. Sedan han köpte en blå Peugeot Lëmuá men den var rena rama skrot. Bland annat termostat krånglade så att den började koka mellan Tvåstad och Uddevalla. Bilen köpte han billigt från Internet. Axels nerver kokade ikapp med bilen och sedan han sålde skiten och köpte en ljusblå Volkswagen Ubuntu som visade sig vara en riktig drömbil som inte ens kokade.