Tänk, när jag var biografmaskinist så var det en ren katastrof om man satte fel (särskilt anamorf) lins på projektorn så bilden blev för smal eller för bred. Lynchstämning infann sig snabbt. I bästa fall fick man sin professionalism ifrågasatt, och i värsta fall hamnade man på svarta listan.
Men det var då det. Nu när televisionsindustrin har tagit efter filmindustrin och infört bredbildsskärmar så har sådana satts upp i allt fler offentliga lokaler för att förnöja allmänheten. Men, i stort sett utan undantag är skärmarna felinställda av innehavarna så att de visar även normalbild i bredbildsformat, istället för att byta format automatiskt beroende på den aktuella utsändningen, så Humphrey Bogart dras ut till en Orson Welles-kopia, och Orson Welles till en cigarrökande sumobrottare. Och vad händer? Ingenting. Ingen verkar klaga. Har folk inget vett att ställa krav på kvalitet nuförtiden?
2008-08-22 kl 16:25:24 |
Aha, nu förstår jag varför min TV bara visar tjockisar. Måste ringa barnen om hjälp att ställa in den rätt…
Ha en trevlig helg!
2008-08-22 kl 21:28:14 |
Tack, Gubbe. Det slår mig: var det inte ungefär samtidigt som bredbildstelevisionens intåg som boulevardpressen på allvar började skriva om hur fetman breder ut sig bland allmogen? Märkligt sammanträffande, eller hur?
2008-08-24 kl 23:36:56 |
Bäste hr civ.-ing!
Synes det mig att populasen nuförmera helt saknar krav på kvalitet. Ja, verkar det snarast som om själva ordet, tillsammans med ”stil”, ”måttfullhet”, ”blygsamhet”, ”smak”, ”förnöjsamhet”, ”enkelhet” m.m, m.m. helt har försvunnit ur vår svenska ordskatt. Säg mig, hr civ.-ing.: var finnes den, som kan vrida tiden rätt igen, och låta oss alla återvända till en enklare värld; en värld med fler semikolon, tankepauser och lugna stunder; UTAN reklam, dunka-dunka, konjunktionsbortfall, apostrofer före genitiv-s, särskrivningar och felstavade Dajm-logotyper!
…suck…
2008-08-25 kl 20:11:42 |
Ja, vad ska man göra när t o m Kapten Stofil förefaller ha kastat in handduken.