Fasta semlor

Redan som liten pojke lärde jag mig att ”fasta” betyder att man äter extra mycket, särskilt då semlor, eller fastlagsbullar som det heter numera.
I mitt tidigare liv i Majorna öppnades mot slutet ett bageri (dvs nytt namn och ägare) som snart blev berömt över halva Göteborg för sina goda bakverk, däribland semlorna. Emellertid hade jag inte så mycket nytta av detta faktum, eftersom jag arbetade ganska långt hemifrån. Om jag gick till bageriet på morgonen innan arbetsdagen började fick jag beskedet ”Tyvärr, vi har inte bakat ännu”. Om jag gick dit på eftermiddagen efter arbetsdagens slut fick jag besked ”Tyvärr, de är slut”. Nå, jag kunde förstås handla på lördagar.
Här i Finland är tillgången också sporadisk, men eftersom arbetsdagen och restiden är kortare så har jag större chans att köpa min fastlagsbulle på väg hem. Till exempel idag.
Således kommer man hem, äter lite kvällsmat för att inte äta bullen på fastande mage, och påbörjar därpå tillredningen.
Jag häller upp lite mjölk i min bunke från VEB Steingut Elsterwerda, ställer in den i mikrovågsugnen (ja, så modern är jag) och hettar upp den. Därpå tar jag min bulle, placerar den i en djup tallrik, tar den, bunken och en sked och placerar på min serveringsbricka med motiv från ett sjökort över Göteborgs skärgård och går iväg till salongen. Därpå häller jag upp en mängd mjölk i tallriken och intar bullen. Först tar jag locket, därpå arbetar jag mig metodisk genom bullen, utifrån och in, tills allt är slut.

Meddelande från ministeriet för fåniga nyheter

Jag tror att ministeriet för fåniga nyheter har en mycket högre budget än ministeriet för fåniga gångstilar. Men även fåniga nyheter måste kommenteras. ”Kaffe kan ge mindre bröst” (på damer) skrev ett antal tidningar för en tid sedan. Remarkabelt nog har ingen av dem reflekterat över att Restsverigeborna är världens största kaffekonsumenter, med 242,7 liter/person och år. Slovakienborna till exempel nöjer sig med 23,9. (Källa: Statistisk årsbok för Finland). Konsumtionen är inte uppdelad på kön, men vad kan vi dra för slutsats om svenskornas respektive slovakiskornas fysik?
Förresten, detta måste vara anledningen till att kaffedrickandet en gång i tiden förbjöds av landets styresmän.

Resa bakom galler

Jag har länge undrat varför indiska persontåg har gallerförsedda fönster, liksom de svenska fångvagnarna (brist på fångtransporter har uppenbarligen avskaffad fångvagnarna, men en sådan kan beskådas på järnvägsmuseet i Gävle). Emellertid har jag inte tagit reda på det förrän idag. Det är uppenbarligen en ny uppfinning, om man till exempel läser Tintin: Faraos cigarrer så är det indiska tågets fönster inte gallerförsett.
I Indian Railways FAQ kan man läsa att gallren infördes på 1970-talet för att hindra tjuvar att råna sovvagnsresenärer. Därefter de sig till alla vagnstyper. Nackdelen är att det inte går att ta sig ut genom fönstren i ett nödläge.
Kanske Göteborgs Spårvägar var inspirerade av Indien när de spärrade fönstren i spårvagnarna så de inte kunde öppnas ordentligt, men jag har aldrig läst om någon som blivit rånad genom ett spårvagnsfönster. Eller också var det i maskopi med Volvo, så att de skulle kunna sälja fler bilar till före detta spårvägspassagerare som inte stod ut med sommarhettan. I en Volvo kan man ju öppna fönstren hur mycket man vill.

För tio år sedan

Vad tiden går fort numera. Den 27 januari 1999 ställde riksdagsman Sulo Aittoniemi följande skriftliga spörsmål:

Vilken beredskap att återgå till det gamla mynt- och banksystemet och till den gamla finanspolitiken i allmänhet återstår för Finland, när eurotiden är förbi senast om tio år?

Nu har det gått tio år och några dagar, men någon beredskap har ännu inte presenterats. Det börjar brinna i knutarna!

Dagens citat – från gamla mark till nymark

100 gamla mark (gmk) blev från den 1 januari 1963 = 1 nymark (nmk).
De hårt prövade och misstrogna spararna befarade först att staten igen var ute efter deras pengar, men snart nog lugnade de sig. En ganska långvarig tillvänjning behövdes dock för att äldre människor skulle lära sig förstå priser, hyror etc. uttryckta i nmk. Länge och väl översatte man i vardagslivet nmk-belopp till gmk för begriplighetens skull.

Ja, historien upprepar sig.

Märklig Märklin igen

Märklin har inte råd att betala lönerna, skriver Handelstidningen idag. Att man har varit 150 år i branschen tycks inte hjälpa. Kanske de kunde betala in natura, för det borde finnas ett omfattande osålt lager.
Man blir sugen på att gå till leksaksaffärn och inhandla ett av de fåtaliga tågsätten – om det överhuvudtaget finns någon modelljärnväg är det Märklin.