Ingen ser att civilingenjören är naken
2012-01-25 2 kommentarer
Nej, absolut inte. Det förhåller sig nämligen som så att denne civilingenjör på rekordkort tid har både inträtt i och utträtt ur ett förhållande med en lovande civilingenjörska, som dessvärre inte riktigt lyckades förhålla sig till rollen som sådan. Därför kan ingen för ögonblicket fastställa min eventuella avsaknad av persedlar på kroppen, utom möjligen de två barnen. Av samma anledning har jag även lidit en viss brist på inspiration, som en följd av det förnyade fallet i Maslows behovstrappa. Men, någon liksvepning har jag ännu inte ifört mig, var så säkra!
Och här trodde vi att han tagit varning vad gäller utomländska fruntimmer och deras brist på goda seder? Inte var hon väl en sådan där hiskelig fransyska? (Härmed inkluderas varje tänkbart uruselt smaklöst förutsägbart skämt om hur fransmännen dvs. die Kranfosen på Teutonska ser det där med dessous straxt sydväster om Tyrolen).
Som pirattant lider man givetvis icke av de hemska följder han skildrar, ehuru men seldom make passes at girls who wear our kind of hourglasses (i ena handen, krumsvärdet i andra).
Det behövs tydligen två även för att dansa finsk tango trots att man som pirat snarare förmodar solodansare, åtminstone när man har sett den live i Helsinki.
Här har jag bara druckit käre Kapten Sparrow´s svinbuktsäkta the Kraken rom med octopussy-illustration just om hörnet på buteljen i ett hamnsjåk och allt detta givetvis i så dåligt sällskap som omständigheterna tillät trots att jag inte ens var ensam om det.
Något åt det hållet, men främst representant för den ännu västligare rikshalvan. Kanske det borde bli en dalkulla nästa gång? Nå, i min ålder får man oftast svaret: “Vänskap, men heller inte mera! Jag är gammal, och ni är gammal, vi kan mycket väl leva för varandra, men gifta oss – nej! Vi ska inte bära oss löjligt åt på gamla dar!”