Inga idkerskor

Häromdagen var jag på semester i Bergslagen, historiskt spännande ehuru numera utslagen. Jag kände mig hemma i finnskogarna och bland annat passerade jag genom den kända byn Idkerberget. Några flickor såg jag emellertid inte till, endast tre gubbar som stod vid vägkanten med grym uppsyn och misstänksamt betraktade min österländska Saab när jag sakta gled förbi. Jag såg inte om de var beväpnade och vågade inte stanna för att se närmare efter. Kallsvettig fortsatte jag förbi järnvägsstationshuset (sådana känner jag genast igen) men vågade inte stanna och ta kort av rädsla för fler gubbar. PÅ återresan tog jag en annan väg.

För en handfull folksvett

En nackdel med att vara civilingenjör är att den propra klädsel man bär och snart blir genomfuktig i detta väder. Man undrar vilken evolutionär fördel svettandet förmodas medföra. Hundar har det bra som inte svettas. Om människor svalkade av sig som hundar gör skulle det naturligtvis vara fullt naturlig att se folk flåsa med hängande tunga, och man skulle hålla sig torr oavsett klädsel.

Om naturens viktigaste misstag

Ljusföroreningar i all vanära, men den värsta ljusföroreningen är ju den ogenomsynliga himlen som omöjliggör alla okulära astronomiska observationer större delen av dygnet så här års. Ska det verkligen vara på det här viset? Kunde man inte konstruera en atmosfär som är genomsynlig även då solen står ovanför horisonten? Det skulle dessutom göra astrologin mer begriplig emedan gemene man på egen hand kan konstatera i vilken stjärnbild solen befinner sig.

Vi hade vår tid då, 1972

Damerna var snygga, bilarna var snygga, Saab gjorde nätta sportbilar, även Volvo fast inte fullt så nätta, Borås centralstation hade inte blivit moderniserad…

Sedan inleddes en världsepidemi i dålig smak.

Drömvulen

Jaha, inatt vaknade jag plötsligt genomsvettig igen. Jag hade haft en underlig dröm där jag uppenbarligen återvänt till ungdomens dagar, emedan jag med min gamla hederliga Haglöfsryggsäck anlände till en plats där en musikfestival skulle äga rum. Jag sökte inkvartering på platsen och det föll sig så att damen som var festivalchef  blev så förtjust i mig att hon erbjöd mig att övernatta i hennes privatbostad. Förtjusningen var ömsesidig, då jag redan i unga år uppskattade mogna attraktiva yrkeskvinnor (förstås inte fullt så mogen som jag själv numera är i det verkliga livet).

Kan tyckas vara en drömsituation, men eftersom festivalchefer plägar arbeta dygnet runt när festivalen pågår så hände inte så mycket mer. Det är nackdelen med yrkeskvinnor.

Test, antitest, syntest

Jaha, ska man på syntest nu igen. Kanske man läser för mycket böcker, som mina gamla föräldrar brukade säga. Vi får se hur det går. Man kan nog inte hoppas på negationens negation…

Karamazovs vänner

En gång i tiden blev jag antagen till en gymnasial kurs i förande av lastbil och buss, det vill säga ett *BCDE-körkort. Jag benämnde det felaktigt ABCDE-körkort, varvid informatören invände att ”A” inte ingick i utbildningen. Varför detta? Tja, jag antog att det kunde vara bra att ha någon gång när man blir tvungen att ta över till exempel när busschauffören får hjärtslag på motorvägen, eller man behöver transportera något tyngre föremål.

Kanske jag skulle ha trivts som lastbilschaufför. På min senaste båtresa fick jag äta vid chaufförsbordet eftersom bsättningen hade räknat fel på bordsplaceringen. Jag kunde därvid inte undvika att höra brottstycken av ett par chaufförers konversation, med ord som ”bröderna Karamazov”, ”Krig och fred”, ”Dostojevskij” och liknande. Det är faktiskt inte ofta man händelsevis råkar åhöra en sådan konversation, inte ens på bibliotekskaféer.

Skota focken eller fota skocken

Som civilingenjör får man slösa sin fritid på dyra motionsaktiviteter i brist på ansträngning på jobbet. Kanske man hade bort bli timmerhuggare i stället och fått motion på arbetstid? Fast även där har moderniseringen slagit igenom; redan i unga år läste jag i Teknikens Värld om hur processorer, skotare och lunnare tagit över arbetet. Inte så romantiskt sätt att fälla timmer; som romantiker får man hålla sig till att få omkull fruntimmer, hur oomkullrunkeliga de än är.

På västkusten finns det förstås inte så mycket träd på öarna, däremot segelbåtar i mängd, så skota har en helt annan innebörd för min del. Det ger inte så mycket träning men åtminstone frisk luft. Senare lärde jag mig även fotografering, så man kunde gå och fotografera folksamlingar, eller, som man brukade säga: ”fota skocken”.

I gamla hjulspår

Kanske vissa av mina läsare trodde att jag slunkit i diket rejält häromdagen, men bara lugn: jag är kvar i gamla hjulspår. Vinterdäcken är förstås på ännu, då gator och torg ju täcks av is av och till. Nyligen skickade jag ett e-brev till vägförvaltningen apropå den undermåliga skyltningen av nejdens vägar, varpå jag fick det snabba svaret att ”Våra vägar är korrekt skyltade och de inkorrekt skyltade vägarna är inte våra”, fritt citerat. Nog borde det finnas tydliga anslag om vem som är ansvarig för en viss vägsträcka. Avsaknaden därav är ytterligare en sak att klaga på om man tänker efter.

Jag får nog skriva en gång till, och om inte det hjälper skriver jag en insändare!

Vändningen

Tjenixen på dixen!

Ja, bäste läsare, mina vikande popularitetssiffor talar sitt tydliga språk: det är dags för nytänkande, en vändning, eller, om man så vill, en omvändelse under galgen. Jag måste följa med min tid och se till att skriva om aktuella händelser, särskilt de mest upprörande, som är så upprörande att de hamnar på löpsedlar och i nyhetssammanfattningar, och vars ”Tyck till”-anhang kan kallas legio, ty de är många. Och eftersom vi här i östra rikshalvan blir precis lika upprörda över stockholmsregeringens tilltag som ni i väster, dock utan att drabbas av dem, kommer ni säkert att känna igen er.

Kort sagt: jag ska bli normal! Och jag kommer att bli populär!

Det kommer att bli en lång och besvärlig resa mellan Scylla och Charybdis, och jag kommer säkert att återfalla i gamla hjulspår, men med tiden kommer det att gå av bara farten. Jag kan till och med låta en artificiell intelligensrobot sköta grovjobbet. Som bekant, när man hyvlar faller det spån, men själv är bäste avhyvlare!!!